Swisheffekten – nu siktar Riksbanken på att göra betalningar sekundsnabba

Karin Lindström
Reporter

Digitalisering 2019-06-14 06:02 Swisheffekten – nu siktar Riksbanken på att göra betalningar sekundsnabba

En Swishbetalning går blixtsnabbt men det kan ta dagar innan en överföring från en bank till en annan går igenom. Nu planerar Riksbanken att ansluta sig till en EU-gemensam plattform för att alla typer av betalningar ska kunna swisha igenom systemen.

Facebook 0 Twitter 0 Reddit LinkedIn 0 Totalt 0 Spara artikel Kopiera

Har du ibland betalat en viktig räkning och oroat dig över att det tagit flera dagar innan den landat på rätt konto? Den oron kan bli historia om Riksbanken får som den vill.

Husköp och bilköp – allt ska kunna betalas direkt i realtid på samma sätt som när man swishar.

För nu planerar den svenska centralbanken att ansluta sig till plattformen Tips – Target instant payment settlement – som är en teknisk plattform som tagits fram av Eurosystemet och som består av euroländernas centralbanker och den europeiska centralbanken ECB.

Betalningar har länge haft en struktur som varit stabil men också lite trög. I Sverige överför de olika bankerna pengar till varandra via sina konton på Riksbanken via systemet Rix i dag. Varje dygn överförs 500–600 miljarder kronor i systemet.

– Det är bland de viktigaste it-systemen i Sverige, säger Martin W Johansson, biträdande chef för avdelningen för betalningar på Riksbanken.

Samtidigt konstaterar han att hur betalningarna egentligen går till bakom kulisserna varit något som inte många ekonomer brytt sig om utan det har lämnats till tekniker och jurister. Men nu har betalningar hamnat i fokus för i stort sett alla centralbanker.

Martin W Johansson pekar ut tre trender som ligger bakom det: snabbare datorer, fallande transaktionskostnader och de smarta mobilernas intåg.

– Att man kan koppla ihop systemen så att man kan ha en Spotifyapp och lägga in ett kreditkort som drar kostnaden automatiskt – sådant har ändrat våra förväntningar på hur man ska kunna betala. Det ska inte vara krångligt.

Martin W Johansson
Martin W Johansson.

För att det ska kunna ske krävs en strukturomvandling på samma sätt som när cd-skivorna blev till mp3-filer konstaterar han. Och då måste Riksbanken hänga med.

– Det räcker inte att bara ha akademiska argument för hur viktiga vi är, det måste också omsättas i praktiken.

Dagens Rix-system är inte byggt för snabba betalningar. Det är öppet 7–17 varje dag och hanterar stora betalningar – snittet ligger på 20–30 miljoner kronor per betalning. För att hålla transaktionskostnaderna nere gör bankerna sina överföringar till varandras konton i klump.

Det här är orsaken till att dina betalningar inte går över direkt. Först bakas de nämligen in i den klump som din bank skickar över till den andra banken och sedan görs betalningarna bara under en begränsad del av dygnet.

Att Swish kan hantera direktbetalningar beror på att bankerna där valt att gå vid sidan av Riksbanken. De transaktionerna hanteras i stället av Bankgirot.

– Där handlar det om små betalningar, snittet ligger någonstans på runt 500 kronor. Men för bankerna som vill göra stora betalningar är det en fördel att göra det via Riksbanken eftersom det är riskfritt för dem. Vi kan alltid möta våra åtaganden med inhemsk valuta. Och det är också i våra system som nästan 99,8 procent av transaktionerna går om man ser till värdet på dem.

Det är alltså här som den EU-gemensamma plattformen Tips kommer in. Den kom på plats förra året och är kostnadsfri för Riksbanken att ansluta sig till. Och om någon undrar över upphandling så är svaret att centralbankerna i EU kan samarbeta utan krav på upphandling.

– Alternativet är att vi skulle utveckla och driva ett eget sådant här system men det tror vi blir mycket dyrare. Jag uppskattar att prislappen skulle landa på minst 100 miljoner kronor.

Det som är viktigt är i stället att systemet uppfyller de krav som finns, särskilt den nya svenska säkerhetskyddslagen konstaterar Martin W Johansson.

– Där måste vi helt enkelt se till att de kraven möts, säger han.

Men att tro att allt blir säkrare och mer stabilt bara vi kör det i Sverige ser han som ett förrädiskt argument.

– Det är redan så vansinnigt integrerat. Idén att allt skulle fungera om vi klippte kablarna till kontinenten är helt enkelt felaktig. Våra svenska sedlar trycks i Storbritannien, vårt system Rix är upphandlat av ett sydafrikanskt företag. Att ha en betalinfrastruktur utan att blanda in utlandet är omöjligt.

Nu påbörjas förhandlingarna med Eurosystemet om en anslutning och redan 2021 räknar Riksbanken med att vi kan vara anslutna till Tips. Sedan är det upp till bankerna att använda sig av det för att det också ska komma till nytta.

– Men våra svenska banker ligger långt fram – det är ju därför vi har sådant som swish och mobilt bank-id – så det är de säkert intresserade av, säger Martin W Johansson.

Läs också:
Riksbanken orolig för att kontanter kan vara på väg bort
Riksbankens planer på e-krona möter motstånd: ”ett riskfyllt socialt experiment”

Digitalisering Riksbanken Betalningar Fintech

Karin Lindström
Karin Lindström
Reporter

Karin Lindström Facebook 0 Twitter 0 Reddit LinkedIn 0 Totalt 0 Spara artikel Kopiera Facebook 0 Twitter 0 Reddit LinkedIn 0 Totalt 0 Spara artikel Kopiera

Senaste nytt

  • 2019-06-14 06:02Computer Sweden Karin Lindström Swisheffekten – nu siktar Riksbanken på att göra betalningar sekundsnabba
  • 2019-06-13 14:46Computer Sweden IDG Opinion "Elscooterbolagen behöver ta ansvar för användarnas säkerhet"
  • 2019-06-13 13:14TechWorld Mikael Markander Kina beskylls för ddos-attacker mot Telegram i Hongkong
  • 2019-06-13 12:58TechWorld Expert Network Phishing-sms värsta hotet mot företagens mobiler – en tickande bomb
  • 2019-06-13 12:57TechWorld Mikael Markander Nu går det att testa den inbyggda Linuxkärnan i Windows 10

100 Senaste

Bli först med att kommentera

Kommentera